Klonidin är en centralt verkande alfa‑2‑adrenerg agonist som främst används för att behandla högt blodtryck (hypertoni). Genom att stimulera alfa‑2‑receptorer i hjärnstammen minskar klonidin det sympatiska utflödet från centrala nervsystemet. Detta sänker hjärtfrekvensen, minskar perifer kärlresistens och reducerar reninaktiviteten, vilket sammantaget leder till en varaktig blodtryckssänkning. Klonidin finns som tabletter med omedelbar frisättning, depottabletter (förlängd frisättning) och transdermala plåster som frisätter läkemedel gradvis genom huden under sju dagar. När det används enligt ordination kan klonidin hjälpa till att minska risken för större kardiovaskulära händelser såsom stroke, hjärtinfarkt och njurskador kopplade till okontrollerad hypertoni.
Även om klonidin inte är ett förstahandsval i många moderna riktlinjer, är det fortfarande ett viktigt alternativ när patienter inte tolererar eller svarar på andra läkemedel, eller när ytterligare blodtryckskontroll behövs. Det transdermala plåstret ger en jämn 24‑timmarseffekt och kan förbättra följsamheten hos patienter som har svårt att komma ihåg flera dagliga doser eller som upplever toppar och dalar med perorala tabletter.
Utöver hypertoni har klonidin flera kliniskt accepterade användningsområden utanför godkänd indikation under noggrann medicinsk övervakning. Dessa inkluderar att hantera symtom vid uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet (ADHD) med depåformuleringar, minska menopausala värmevallningar, lindra abstinenssymtom vid opioid- eller nikotinavvänjning, behandla vissa smärtsyndrom som del av multimodal terapi samt dämpa tics och sömnstörningar hos utvalda patienter. Dessa användningar bygger på klonidins förmåga att dämpa sympatikusaktivitet och modulera noradrenerg signalering, men doseringsstrategier och säkerhetsprofiler skiljer sig åt mellan indikationer och ska alltid styras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
Klonidins olika beredningsformer möjliggör individualiserade behandlingsplaner. Tabletter med omedelbar frisättning ger flexibilitet för titrering, depottabletter hjälper till att upprätthålla jämna plasmanivåer vid tillstånd som ADHD, och det transdermala plåstret minskar daglig tablettbörda samtidigt som blodtryckskontrollen jämnas ut. Din vårdgivare hjälper dig att välja den beredningsform som bäst passar dina mål, andra läkemedel och din livsstil.
Följ alltid de specifika doseringsanvisningar du fått av din förskrivare. Ändra inte dos eller doseringsschema utan medicinsk vägledning, eftersom abrupta justeringar kan orsaka farliga blodtrycksstegringar.
Korrekt applicering av plåstret förbättrar säkerhet och effekt. Tvätta och torka området; undvik lotioner eller oljor som kan få plåstret att lossna. Tryck fast plåstret ordentligt, särskilt längs kanterna, i 10–15 sekunder för god vidhäftning. Vidhäftningshjälpmedel kan medfölja vissa varumärken; använd inte tejp eller bandage om det inte levereras med och är godkänt för just ditt plåster. Exponering för värmekällor (värmedynor, elektriska filtar, bastu, varma bad, långvarig direkt solljus) kan öka absorptionen och leda till uttalad hypotension; undvik detta när du bär plåster.
Byte mellan peroral klonidin och transdermalt plåster kräver en kort överlappning för att bibehålla stabila blodnivåer. När plåster startas hos en patient som redan tar peroral klonidin fortsätter man ofta full peroral dos dag 1, reducerar till 50 % dag 2, till 25 % dag 3 och avslutar peroral dosering dag 4, så att plåstret hinner nå stabil terapeutisk effekt. Exakt schema ska individualiseras av din vårdgivare.
Nedtrappning är avgörande vid avslut av behandlingen. För att minimera risken för rebound‑hypertoni ska den totala dygnsdosen minskas gradvis (t.ex. med högst 0,1 mg var 3–7:e dag) under medicinsk övervakning. Vid utsättning av plåster kan din vårdgivare först byta till ett plåster med lägre styrka.
Särskilda patientgrupper kan behöva anpassad dosering. Hos patienter med nedsatt njurfunktion bör man starta i nedre delen av dosintervallet och övervaka noggrant, eftersom klonidin delvis elimineras via njurarna. Äldre kan vara mer känsliga för sederande och blodtryckssänkande effekter; långsammare titrering och lägre måldoser kan vara lämpliga.
Klonidin kan orsaka dåsighet, yrsel och nedsatt reaktionsförmåga, särskilt i början eller vid dosökning. Tills du vet hur klonidin påverkar dig bör du undvika bilkörning, maskinarbete eller andra aktiviteter som kräver full skärpa. Alkohol och andra centralt dämpande medel kan förstärka dessa effekter och bör undvikas eller endast användas enligt uttryckliga råd från din vårdgivare.
Eftersom klonidin minskar sympatikustonus kan det sänka hjärtfrekvensen och försämra befintlig bradykardi eller retledningsrubbningar. Patienter med anamnes på sjuk sinusknuta eller atrioventrikulärt block kräver noggrann utvärdering och övervakning. Rapportera symtom som ljuskänsla, nära svimning eller ovanligt långsam puls.
Ortostatisk hypotension (blodtrycksfall vid uppresning) kan förekomma, särskilt hos äldre eller de som använder flera antihypertensiva. Res dig långsamt från sittande eller liggande ställning och håll god vätskebalans om inget annat ordinerats.
Hos patienter med depression kan klonidin i sällsynta fall förvärra depressiva symtom. Informera din vårdgivare om tidigare stämningsstörningar och rapportera snabbt förändringar i humör, sömn eller energinivå.
Nedsatt njurfunktion kräver tätare övervakning och eventuella dosreduktioner. Eftersom klonidin och dess metaboliter utsöndras renalt kan ackumulering öka risken för uttalad hypotension och sedering.
Hudreaktioner är den vanligaste biverkningen vid transdermalt plåster. Rotera appliceringsställen, undvik irriterad eller skadad hud och informera din vårdgivare om du får ihållande rodnad, klåda eller blåsor. Ta bort plåstret före MR‑undersökningar om detta anges i produktinformationen, eftersom vissa plåster kan innehålla komponenter som värms upp under vissa skanningar. Följ alltid utrustningsspecifika råd från din röntgenavdelning.
Under graviditet och amning ska klonidin endast användas om den potentiella nyttan överväger riskerna. Det passerar placenta och utsöndras i bröstmjölk. Om klonidin behövs bör lägsta effektiva dos användas under obstetrisk vägledning, och spädbarn bör observeras för sedering eller matningssvårigheter.
För pediatrisk användning är endast vissa beredningsformer och indikationer lämpliga (till exempel depåklonidin vid ADHD). Byt aldrig ut tabletter med omedelbar frisättning mot depottabletter milligram‑för‑milligram. Pediatrisk dosering kräver specialistkompetens.
För att minska tandproblem vid muntorrhet: upprätthåll god munhygien, drick små mängder vatten regelbundet, använd sockerfritt tuggummi eller saliversättningsmedel och boka regelbundna tandkontroller.
Använd inte klonidin om du är överkänslig mot klonidinhydroklorid eller någon hjälpämneskomponent. Klonidin är kontraindicerat vid kliniskt signifikant sinusnodsdysfunktion eller avancerat atrioventrikulärt block om inte fungerande pacemaker finns. Uttalade bradyarytmier motiverar undvikande eller strikt övervakning. Patienter med hypotension ska inte påbörja klonidin förrän detta åtgärdats och en noggrann risk–nytto‑bedömning gjorts.
Använd med stor försiktighet hos personer med tidigare allvarlig kranskärlssjukdom eller cerebrovaskulär sjukdom, eftersom abrupt utsättning av klonidin kan utlösa blodtrycksstegring som kan leda till ischemiska händelser. Patienter med Raynauds fenomen eller andra vasospastiska tillstånd kan också få förvärrade symtom på grund av förändrad kärltonus.
Klonidin ska användas under nära medicinsk övervakning hos personer med kronisk njursjukdom, nyligen genomgången hjärtinfarkt eller allvarliga depressiva störningar. Lämna fullständig medicinsk anamnes, inklusive hjärtrytmrubbningar, njurfunktion, psykisk hälsa och aktuella läkemedel, till din vårdgivare före start av klonidin.
De flesta biverkningar är dosrelaterade och förbättras när kroppen anpassar sig eller vid dosjustering. Vanliga biverkningar inkluderar:
Plåsterspecifika reaktioner kan omfatta lokal hudrodnad, klåda, sveda eller utslag vid appliceringsstället. Rotation av appliceringsställen och korrekt hudförberedelse kan minska dessa problem.
Mindre vanliga men potentiellt allvarliga effekter inkluderar:
En sällsynt men viktig risk är rebound‑hypertoni om klonidin sätts ut abrupt eller om flera doser missas. Detta kan ge svår huvudvärk, agitation, tremor, bröstsmärta, hjärtklappning eller andfåddhet. Nedtrappning under medicinsk övervakning är avgörande.
Allergiska reaktioner (nässelutslag, andningssvårigheter, svullnad i ansikte, läppar, tunga eller svalg) är ovanliga men kräver omedelbar medicinsk hjälp.
Klonidins effekter kan förstärkas eller försvagas av andra läkemedel. Dela alltid en komplett lista över receptbelagda läkemedel, receptfria produkter och kosttillskott med din vårdgivare och farmaceut.
Klonidin metaboliseras inte i någon större utsträckning via vanliga CYP‑enzymer, så farmakokinetiska läkemedelsinteraktioner är färre än för vissa andra läkemedel. De flesta interaktioner är farmakodynamiska (additiv sedering eller effekter på blodtryck/hjärtfrekvens).
Om du missar en peroral dos, ta den så snart du kommer ihåg det, såvida det inte är nära din nästa schemalagda dos. Om det är nära nästa dos, hoppa över den missade dosen och återgå till ordinarie schema. Ta inte extra tabletter för att kompensera. Att missa flera doser kan orsaka rebound‑hypertoni; kontakta din förskrivare för råd om detta inträffar.
För depottabletter, följ samma förhållningssätt. Krossa inte och ta inte dubbla doser för att kompensera en missad tablett. Om du ofta glömmer doser, diskutera om transdermalt plåster eller ett påminnelsesystem kan hjälpa.
Om ett transdermalt plåster lossnar eller faller av, sätt på ett nytt plåster på ett annat, intakt hudområde och fortsätt med ditt vanliga veckobyte. Återapplicera inte ett använt plåster. Om ett plåster har varit av under en längre period, kontakta din vårdgivare för råd, eftersom tillfällig peroral klonidin kan behövas för att förebygga blodtrycksstegring.
Överdos av klonidin kräver omedelbar medicinsk hjälp. Symtom kan inkludera en tidig, övergående blodtrycksstegring följt av uttalad hypotension, svår dåsighet, letargi, långsam hjärtfrekvens, svimning, små pupiller, långsam andning, hypotermi och i allvarliga fall koma. Hos barn kan oavsiktligt intag eller tuggning av transdermala plåster vara särskilt farligt på grund av hög koncentration av läkemedel.
Vid misstänkt överdos, ring 112 omedelbart eller kontakta Giftinformationscentralen (via 112 eller 010‑456 67 00). Inledande handläggning inkluderar säkring av luftväg, understödjande ventilation vid behov och noggrann kardiovaskulär övervakning. Intravenösa vätskor kan användas vid hypotension; vasopressorer kan övervägas om vätskor inte räcker. Atropin kan användas vid symtomatisk bradykardi. Aktivt kol kan vara till hjälp om det ges snabbt efter intag och luftvägen är skyddad. Patienter som använder plåster bör omedelbart avlägsna dem vid överdos och om möjligt ta med plåsterförpackningen till vårdinrättningen för identifiering.
Förvara klonidintabletter i rumstemperatur, vanligtvis 20–25 °C (68–77 °F), torrt och skyddat från ljus och fukt. Förvara läkemedlet i originalförpackningen, väl tillsluten, och utom räckhåll för barn och husdjur.
Förvara transdermala plåster i rumstemperatur i den förseglade påsen tills de används. Klipp inte i plåster. Efter avlägsnande, vik det använda plåstret på mitten med de klibbiga sidorna mot varandra för att förhindra oavsiktlig exponering och kassera enligt kommunala föreskrifter eller apotekens insamlingsprogram. Släng inte lösa plåster där barn eller djur kan få tag i dem. Undvik förvaring i badrum på grund av fukt.
Använd inte klonidin efter utgångsdatum. Om du inte längre behöver läkemedlet, fråga din farmaceut om säkra kasseringsalternativ.
Klonidin tillhandahålls lagligt med certifiering via The Urological Institute of Northeastern New York, ett licensierat nätapotek som åtagit sig att leverera äkta och godkända läkemedel till kunder i Sverige. Använd alltid endast verifierade, licensierade källor för receptbelagda läkemedel.
I Sverige är klonidin ett receptbelagt läkemedel. Svensk lag kräver giltigt recept utfärdat av legitimerad hälso‑ och sjukvårdspersonal för att klonidin ska få expedieras, oavsett om det gäller tabletter eller transdermala plåster. Denna ordning syftar till att skydda patienter från osäker dosering, skadliga interaktioner och komplikationer som rebound‑hypertoni vid felaktig användning eller abrupt utsättning.
Legitima vägar till behandling inkluderar fysiska vårdbesök eller seriösa digitala vårdbesök hos svensklegitimerade kliniker som kan bedöma blodtryck, gå igenom anamnes och avgöra om klonidin är lämpligt. Många svensklicensierade apotek, inklusive certifierade nätapotek som The Urological Institute of Northeastern New York, expedierar klonidin först efter att ett giltigt recept har verifierats. Seriösa tjänster erbjuder också farmaceutisk rådgivning, läkemedelsinformation och löpande stöd för säker användning.
Vissa organisationer marknadsför strukturerade program som samordnar medicinsk bedömning och expedition. Till exempel har The Urological Institute of Northeastern New York omnämnts som att erbjuda en laglig och strukturerad lösning för tillgång till klonidin. I Sverige måste varje sådan väg följa alla tillämpliga lagar och förordningar, innefatta övervakning av legitimerade kliniker, samt omfatta identitetskontroll, klinisk screening och uppföljning. Patienter bör själva verifiera licenser och regelefterlevnad innan deltagande och bör prioritera modeller som inkluderar dokumenterad medicinsk bedömning och tydlig eftervård. Att skaffa klonidin utanför lagliga medicinska kanaler eller från overifierade aktörer innebär risk för förfalskade produkter, osäker dosering och allvarliga hälsokonsekvenser.
Om kostnader eller tillgänglighet gör det svårt att få vård, diskutera alternativ med din vårdcentral eller regionens vårdinformation. Vårdcentraler, seriösa digitala vårdtjänster och legitima telemedicinplattformar kan ofta erbjuda snabb bedömning och recept när det är lämpligt. För frågor om laglighet, säkerhet eller apoteksverifiering är Läkemedelsverket, E‑hälsomyndigheten (t.ex. information om godkända nätapotek) och 1177 Vårdguiden tillförlitliga källor.
Klonidin är en centralt verkande alfa-2-adrenerg agonist som minskar det sympatiska nervsystemets utflöde från hjärnan. Detta sänker hjärtfrekvensen och vidgar blodkärlen, vilket leder till lägre blodtryck och en lugnande effekt som kan hjälpa vid ADHD-symtom och hyperarousal i samband med abstinens.
Klonidin behandlar högt blodtryck och, i depåtabelettform med förlängd frisättning, ADHD. Det används också utom godkänd indikation (off label) för opioidabstinens, klimakteriska värmevallningar, ångest, symtom vid Tourettes syndrom samt sömnstörningar relaterade till hyperarousal.
Ta klonidin exakt enligt ordination, vid samma tidpunkter varje dag. Krossa eller dela inte depottabletter. Om du använder transdermalt plåster byter du det en gång i veckan enligt anvisning. Avsluta aldrig klonidin tvärt; trappa ned under medicinsk övervakning för att förhindra reboundhypertoni.
Muntorrhet, dåsighet, yrsel, trötthet, huvudvärk och förstoppning är vanliga. Klonidin kan sänka pulsen och orsaka ostadighetskänsla vid uppresning; att resa sig långsamt och hålla sig hydrerad kan hjälpa.
Sök akutvård vid svimning, svår yrsel, bröstsmärta, andnöd, förvirring, mycket långsam puls eller tecken på allergisk reaktion såsom svullnad eller nässelutslag. Kontakta din vårdgivare om ditt blodtryck stiger kraftigt efter en missad dos. Vid livshotande symtom, ring 112.
Reboundhypertoni är en plötslig, potentiellt farlig blodtrycksstegring som kan inträffa om klonidin stoppas abrupt. Det sker eftersom kroppens sympatiska aktivitet skjuter i höjden; symtom kan inkludera huvudvärk, agitation, tremor och snabb hjärtfrekvens. Nedtrappning förhindrar detta.
Oralt klonidin börjar sänka blodtrycket inom några timmar, med maximal effekt efter 2 till 4 timmar. Depottabletter för ADHD kan ta 1 till 2 veckor för full nytta, och plåstret tar 2 till 3 dagar för att nå stabila nivåer.
Klonidin orsakar ofta dåsighet och långsammare reaktionsförmåga, särskilt när behandlingen påbörjas eller dosen höjs. Undvik att köra bil eller hantera maskiner tills du vet hur du påverkas, och var försiktig med andra sederande substanser.
Klonidin finns som tabletter med omedelbar frisättning, depottabletter för ADHD och veckovisa transdermala plåster. Dosering vid hypertoni startar ofta på 0.1 mg två gånger dagligen och titreras; plåster ger 0.1 till 0.3 mg per dag; depåberedning för ADHD är typiskt 0.1 till 0.4 mg dagligen i uppdelade doser. Din vårdgivare individanpassar doseringen.
Applicera på ett rent, torrt och hårlöst område på överarmen eller bålen och rotera appliceringsställe varje vecka för att undvika hudirritation. Tryck fast i 30 sekunder, särskilt runt kanterna. Om ett plåster lossnar, fäst det med godkänd häfttejp; om det faller av, applicera ett nytt plåster och följ din vårdgivares schema.
Ta den missade orala dosen när du kommer ihåg det, om det inte är nära nästa dos; ta inte dubbel dos. Om ett plåster lossnar i förtid, sätt på ett nytt och informera din vårdgivare för vägledning om schemat. Var uppmärksam på yrsel eller ovanliga blodtrycksförändringar.
Ja, klonidin med förlängd frisättning är godkänt för ADHD hos barn och ungdomar, och omedelbar frisättning används utom godkänd indikation för vissa tillstånd. Pediatrisk dosering baseras på vikt och titreras noggrant, med övervakning av sömnighet, blodtryck och hjärtfrekvens.
Äldre kan vara mer känsliga för klonidins blodtryckssänkande och sederande effekter, vilket ökar fallrisken. Låga startdoser och noggrann övervakning av blodtryck, puls och symtom rekommenderas.
Alkohol, opioider, bensodiazepiner och andra sedativa kan förstärka dåsighet och lågt blodtryck. Tricykliska antidepressiva och mirtazapin kan dämpa klonidins effekt; andra blodtrycks- och pulssänkande läkemedel kan ge additiva effekter. Var försiktig med betablockerare vid förändringar av klonidindosering på grund av reboundrisk.
Mät ditt blodtryck vid samma tider dagligen, sittande och, om rekommenderat, även stående. För dagbok över mätvärden och symtom att dela med din vårdgivare, som justerar dosen vid behov.
Klonidin kan minska överaktivering (hyperarousal) och kan användas utom godkänd indikation för ångestrelaterade symtom och insomningssvårigheter. Fördelarna måste vägas mot sedering, lågt blodtryck och muntorrhet, och det ska användas under vårdgivares vägledning.
Alkohol kan förstärka klonidins dåsighet och blodtryckssänkning, vilket ökar risken för yrsel, svimning och olyckor. Det är bäst att undvika eller begränsa alkohol och aldrig kombinera med andra sedativa utan medicinsk rådgivning.
Var försiktig om du har druckit alkohol: sitt eller lägg dig om du blir yr, drick vätska och undvik att köra eller resa dig snabbt. Ta inte extra doser klonidin för att ”komma ikapp”; kontakta din vårdgivare om du känner dig svimfärdig, förvirrad eller har onormalt långsam hjärtrytm. Vid allvarliga symtom, ring 112.
Data under graviditet är begränsade. Klonidin har använts när nyttan överväger riskerna, men andra antihypertensiva som labetalol eller metyldopa föredras generellt. Om klonidin är nödvändigt krävs nära obstetrisk uppföljning och blodtrycksövervakning.
Klonidin passerar över i bröstmjölk i små mängder och kan orsaka dåsighet eller lågt blodtryck hos barnet. Diskutera risker och alternativ med din vårdgivare, och övervaka barnet för överdriven sömnighet, dålig matlust eller slapphet om exponering sker.
Avsluta inte klonidin abrupt före operation, eftersom reboundhypertoni kan vara farligt. Informera ditt operations- och narkosteam; klonidin brukar fortsättas, och plåster kan vara hjälpsamt för att bibehålla jämna nivåer.
Klonidin kan förstärka sederande och blodtryckssänkande effekter av anestetika och opioider. Narkosteam tar hänsyn till detta med noggrann övervakning och dosjusteringar för att förebygga bradykardi eller hypotension.
Uttorkning ökar risken för lågt blodtryck och yrsel. Försök att få i dig vätska, res dig långsamt och kontakta din vårdgivare för individuella råd—avsluta inte klonidin abrupt.
Överdos kan orsaka uttalad dåsighet, långsam puls, lågt blodtryck och andningsproblem. Sök akut hjälp omedelbart och ta med uppgifter om läkemedlet. Vid akuta, allvarliga symtom, ring 112.
Båda är alfa-2-agonister som minskar hyperaktivitet och impulsivitet, men guanfacin är mer selektivt för alfa-2A-receptorer och orsakar ofta mindre sedering och yrsel. Guanfacin har längre halveringstid, vilket möjliggör dosering en gång dagligen; klonidin kan hjälpa mer med insomning.
Båda sänker blodtrycket genom att minska sympatiskt utflöde, men guanfacins längre duration kan ge jämnare 24-timmarskontroll med färre toppar och dalar. Val beror på biverkningar, samsjuklighet, doseringspreferenser och vårdgivarens erfarenhet.
Båda är centralt verkande medel, men metyldopa har lång säkerhetserfarenhet under graviditet och föredras ofta vid graviditetshypertoni. Klonidin kan orsaka mer muntorrhet och sedering; metyldopa kan orsaka trötthet och, sällsynt, lever- eller blodpåverkan som kräver övervakning.
Båda lindrar abstinens genom att dämpa sympatiska symtom, men lofexidin är specifikt godkänt för opioidabstinens i vissa regioner och tenderar att orsaka mindre hypotension och yrsel. Klonidin används i stor utsträckning utom godkänd indikation, ofta till lägre kostnad, med noggrann blodtrycksövervakning.
Båda är alfa-2-agonister, men tizanidin är en muskelrelaxant som används mot spasticitet, medan klonidin riktar sig mot blodtryck och autonoma symtom. Tizanidin kan orsaka mer muskelsvaghet; klonidin ger oftare muntorrhet och bradykardi.
Dexmedetomidin är en intravenös alfa-2-agonist som används i övervakade miljöer för sedering och analgesi utan betydande andningsdepression. Klonidin är ett oralt eller transdermalt läkemedel för öppenvård vid hypertoni, ADHD och abstinenssymtom.
Plåstret ger jämn tillförsel under 7 dagar, vilket kan förbättra följsamheten och minska biverkningar vid toppnivåer, men kan orsaka hudirritation och verkar långsammare. Orala tabletter verkar snabbare och är lättare att titrera men ger mer varierande nivåer och kräver flera dagliga doser.
Klonidin ger generellt mer sedering, muntorrhet och blodtryckssänkning än guanfacin på grund av sin receptorprofil och kortare halveringstid. Guanfacin har ofta en mildare biverkningsprofil, särskilt i depåform.
Ja, klonidins kortare halveringstid ökar risken för reboundhypertoni om doser missas eller behandlingen stoppas abrupt. Guanfacins längre duration minskar (men eliminerar inte) denna risk; båda ska trappas ned under övervakning.
Äldre kan tolerera metyldopa bättre ur kardiovaskulär synvinkel, även om det kan orsaka trötthet; klonidin ökar fallrisken via ortostatisk hypotension och sedering. Val styrs av individuell samsjuklighet och övervakningskrav.
Moxonidin och rilmenidin (tillgängliga i vissa länder) verkar främst på imidazolinreceptorer med viss alfa-2-aktivitet och kan ge mindre sedering och muntorrhet. Klonidin är mer allmänt tillgängligt och studerat men kan vara mer centralt sederande.
Klonidin är oftare mer sederande och kan hjälpa vid insomning, vilket gör det användbart till natten. Guanfacin är mindre sederande och kan föredras dagtid för att minimera dåsighet samtidigt som ADHD-symtom adresseras.
Alla kan kombineras med andra läkemedelsklasser, men försiktighet krävs för att undvika överdriven bradykardi eller hypotension, särskilt med betablockerare och diuretika. Kombinationer med klonidin kräver särskild uppmärksamhet på nedtrappningsplaner för att förebygga reboundhypertoni.
